Kändisen...

Kortet är taget veckan innan "Halv åtta hos mig" spelas in.

Har ni följt Kristin på tvn, denna vecka? 

Overkligt och se henne där, och så roligt!

Vi gapflabbar här och blir glada bara av att se henne! 

Underbara människa!

Jag sitter och läser om hennes kommande månad/månader... för snart går hon igenom nästa steg mot ett liv utan cancern! Benmärgstransplantation eller stamcellstransplantation som hon ska påbörja i nästa vecka. Och själva ingreppen i sig är inte så allvarligt jobbiga, varken för givaren (en tyska i Kristins fall) eller för mottagaren.(jag trodde det var en jätteoperation) Det är i stort sett som en blodtransfusion i en kateter.
Men.
Hon får röntgas, undersökas under lupp in i minsta detalj innan och hon ska få cellgifter som är åtta ggr starkare än vanligt. Allt för att helt slå ut hennes immunförsvar så det inte stöter bort hennes nya benmärg/stamceller som kommer sen...

Sen följer en tid av total isolering för hon blir så infektionskänslig att det känns lite overkligt. Jag har läst mig till att det tar ca två veckor för kroppen att börja acceptera den nya benmärgen. Hud, lever och tarm omnämns mycket under denna tiden, risken för infektion överhuvudtaget är störst under de två första veckorna...

och hon kommer vara trött. Ofantligt trött.

Jag oroar mig, tänker och grubblar mycket på och om henne. Vilket i sig leder till att jag har svårt att vara stilla - jag städar. Maniskt. Trots att jag själv har ont i kroppen. Men städandet är så befriande, jag mår bra och finner ro i att städa, samtidigt som jag tänker på Kristin. 

Vi har bestämt att när vårsolen kommer - ska vi ta kaffe på en bänk med näsorna i vädret.

Jag längtar så!